Banta Byta däck Framkallning Klassresa Låna Pengar Bygga Hemsida Stämapparat Tandblekning
Välkommen till guiden om
Billån
ANNONSER







LÅNEINFORMATION

Här får du information om olika saker som har med lån att göra. Innan man tar ett lån bör man känna till lite så att inte man blir lurad att teckna ofördelaktiga lån. Det finns många faktorer som kan komma att påverka totalkostnaden för dig. Här är därför en liten sammanfattning om hur ett lån går till och vad man ska tänka på från början till slut.

KREDITPRÖVNING

Det finns minst två skäl till att banken skall göra en kreditprövning. För det första vill man att kreditförluster skall undvikas så att insättarnas pengar skyddas och för det andra vill man försöka motverka att privatpersoner överskuldsätter sig i förhållande till sin återbetalningsförmåga. En kreditprövning ger också den kreditsökande vägledning så att han själv kan bedöma om han har ekonomiska förutsättningar att återbetala den sökta krediten.

En bank bör även inhämta en sedvanlig kreditupplysning hos exempelvis Upplysningscentralen (UC). Av denna upplysning får banken information om bl. a. inkomst och förmögenhet, krediter med och utan säkerhet samt eventuella betalningsanmärkningar och skulder hos kronofogden.

En kreditprövning skall även ta hänsyn till kredittagarens framtida betalningsförmåga och grundas på skriftligt underlag och/eller på tillförlitliga uppgifter i datamedia. Banken skall göra en kreditprövning även om säkerhet har lämnats för krediten.

I samband med skilsmässa eller dödsfall är det vanligt att en av makarna ensam vill ta över gemensamma lån. Banken gör då en förnyad kreditprövning för att undersöka om kvarvarande maken ensam har återbetalningsförmåga för lånet. Det är inte ovanligt att denna prövning resulterar i att banken nekar den kvarvarande maken att ensam ta över lånen.

En bank har aldrig någon skyldighet att bevilja en kredit även om den kreditsökande har återbetalningsförmåga och kan lämna en betryggande säkerhet för den sökta krediten. I de fall en kredit inte blir beviljad bör kunden få information om skälet till detta.

BORGEN

En låntagares betalningsförmåga ska vara avgörande för om en kredit ska beviljas och därför ska långivaren göra en kreditprövning. (jfr faktablad 2, Kreditprövning). Långivaren kräver dessutom ofta att säkerhet ställs för lånet. Säkerhet för en kredit kan bestå av panträtt i egendom (fast egendom t.ex. pantbrev i fastighet eller lös egendom t.ex. bostadsrätt) eller ett borgensåtagande. Borgen är ett löfte av en eller flera personer att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar. Exempelvis kan en borgensman förbinda sig att betala räntor och amorteringar på ett lån om inte kredittagaren själv betalar. Den som tecknar borgen, dvs går i borgen för någon, kallas för borgensman. Kreditgivaren går under beteckningen borgenär och låntagaren benämns gäldenär.

Vid proprieborgen kan fordringsägaren (kreditgivaren) omedelbart kräva vem han vill av borgensmännen eller låntagaren, så snart någon betalning uteblivit. Borgensmannen har gått i borgen "såsom för egen skuld". Proprieborgen är den vanligast förekommande borgensformen inom kreditväsendet. Exempel på proprieborgensmening intagen i ett skuldebrev: "För kredittagarens förpliktelser enligt detta skuldebrev tecknas härigenom borgen såsom för egen skuld."

Vid enkel borgen blir borgensmännen betalningsskyldiga först sedan man konstaterat att låntagaren inte kan betala.

Innan ett borgensåtagande tecknas är det av stor vikt att borgensmannen blir informerad om innebörden av åtagandet och vilka konsekvenser det kan få, t.ex. att åtagandet kan medföra att borgensmannens tillgångar inklusive bostaden måste säljas. Informationen bör lämnas skriftligen av kreditgivaren, t.ex. i borgensförbindelsen. Av informationen bör framgå att kreditgivaren fritt kan kräva hela betalningen av en eller flera borgensmän såvida borgen inte är begränsad enligt borgensåtagandet.

Finns det flera borgensmän för en och samma kredit är omfattningen av deras ansvar beroende av hur borgensåtagandet är utformat. Vanligtvis har borgensmännen ett s.k. solidariskt ansvar, dvs en för alla och alla för en. Det solidariska ansvaret innebär alltså att långivaren kan kräva vem som helst av borgensmännen på hela beloppet om låntagaren inte betalar.

Har borgensmännen förbehållit sig s k delad ansvarighet kan långivaren däremot inte kräva en enskilde borgensmannen på mer än hans andel.

Om låntagaren dör övergår skulden till dödsboet. I de fall då dödsboets medel inte räcker till för att täcka skulderna får borgensmannen träda in och betala inom ramen för borgensåtagandet. I händelse av proprieborgensmannens död övergår borgensansvaret till dödsboet. Borgensansvaret kvarstår tills lånet är betalt eller annan säkerhet ställs för lånet, t.ex. med en ny borgensman.

RÄNTA

Det finns inga lagregler eller andra bestämmelser som reglerar hur bankerna skall beräkna ränta eller vilken räntesats som skall tillämpas. Numera gäller fri räntesättning vilket innebär att varje bank själv avgör vilken ränta som skall tillämpas.

Vid utlåning beräknas ränta normalt på den skuld som kunden vid varje tillfälle har i banken. Ränta räknas från och med den dag lånet betalas ut till kunden och till och med den dag som amortering görs eller lånet slutligt löses. Räntan erläggs/ betalas vid förfallodag för ränta, vanligtvis vid slutet av månad eller kvartal. Vid utlåning gäller tumregeln att ju bättre säkerhet och därmed mindre risk för lånet desto lägre räntesats.

På skuldebrevet finns angivet när ränta skall betalas. Vanligtvis görs det en gång i slutet av varje månad eller kvartal. Alla inbetalda räntor redovisas till skattemyndigheten. Skatteavdraget innebär något förenklat att skatten minskas med 30 % av betalda räntor och den verkliga räntekostnaden blir därmed 70 % av de inbetalda räntorna.

Fast ränta innebär att räntan inte påverkas av förändringar på räntemarknaden. Räntesatsen är den samma under hela räntebindningsperioden. För närvarande erbjuder kreditgivarna räntebindningsperioder från 3 månader till 12 år.

Kreditgivaren bör senast när avtalet ingås informera om vid vilken tidpunkt som räntan fastställes samt om reglerna för förlängning eller omsättning av lånet. Väljer man fast ränta kan det vara bra att dela upp lånet i minst två delar som räntejusteras (konverteras) vid olika tidpunkter. Man undviker då att bli bunden av ränteläget vid ett enda tillfälle och minskar därmed risken att få hela lånet placerat till en hög ränta.

Vill man lösa ett lån med fast ränta under pågående räntebindningsperiod får man normalt betala en lösenavgift (ränteskillnadsersättning) till kreditgivaren (Se Faktablad 1, Förtidslösen av bundna lån). Att man har fast ränta innebär att boendekostnaden är förutsägbar för en längre period, vilket kan vara en fördel för låntagaren.

Ett sätt att säkra räntan i förtid är att man avtalar med kreditgivaren om en viss framtida räntesats. Det spelar då ingen roll vad som händer med låneräntorna från den dag räntan säkras till den dag lånet omsätts eller betalas ut. För den här typen av räntesäkring betalas ingen särskild avgift utan kreditgivaren tar betalt genom att lägga på någon eller några tiondels procentenheter på den kommande ordinarie räntan. Det går heller inte att ändra sig fram till dagen för omsättningen/låneutbetalningen.

En kombination av fast och rörlig ränta kan vara ett bra alternativ. Man undviker då att bli bunden av ränteläget vid ett och samma tillfälle. Det är då viktigt att den del av lånet som läggs upp med rörlig ränta inte är större än att hushållets ekonomi har utrymme för kortare eller längre räntetoppar som ibland inträffar. Ett lån med rörlig ränta kan man alltid lösa i förtid utan kostnad.

Nominell ränta: Den årliga procentsats som räntan beräknas efter.

Effektiv ränta: Låntagarens verkliga räntekostnad beräknad med beaktande av bl.a. nominell ränta samt uppläggnings- och aviseringsavgifter.

Bunden/fast ränta: Räntan är bestämd för i avtalet angiven tid/period.

Rörlig ränta: Räntan kan under avtalstiden ändras på i avtalet angivna grunder.

BETALA TILLBAKA

All kreditgivning förutsätter att kredittagaren skall återbetala - amortera - sin skuld till kreditgivaren. Dessutom skall en ersättning - ränta - betalas till kreditgivaren. Räntan beräknas i konsumentförhållanden alltid på den restskuld som kunden vid varje tillfälle har. Hur återbetalningen - amorteringen - skall gå till regleras i avtalet/ skuldebrevet. Det finns i huvudsak två olika modeller; rak amortering och annuitet.

Lån med rak amortering innebär att den ursprungliga skulden delas med det antal amorteringstillfällen som avtalats. Vid varje amorteringstillfälle skall detta belopp - amorteringen - erläggas. Utöver amorteringen skall även betalas en ränta, som beräknas på den aktuella restskulden. Eftersom amorteringsbeloppet är lika stort under hela kredittiden och restskulden och därmed räntan successivt minskande, kommer ett lån med rak amortering att kosta mindre för varje amorteringstillfälle.

Den andra återbetalningsmodellen kallas annuitetsmetoden. Vid annuitetslån räknar man fram ett belopp - annuiteten - som, om det betalas vid varje amorteringstillfälle, räcker till både ränta på restskulden och en amortering så att lånet är slutbetalat vid kredittidens slut.

Eftersom det belopp som betalas är lika stort vid varje tillfälle, utgörs detta vid kredittidens början till en större del av ränta och en mindre del av amortering. Efter hand som skulden amorteras ned, minskar räntedelen och det blir större utrymme för amortering. Mot slutet av kredittiden utgörs annuiteten följaktligen till en mindre del av ränta och en större del av amortering.

Vid ändring i räntesatsen kan kreditgivarna hantera återbetalningen på två principiellt olika sätt, bibehållen eller ändrad annuitet.

Vanligt är att kreditgivarna tillämpar bibehållen annuitet (även kallad falsk annuitet) vilket innebär att den avtalade annuiteten behålls trots att räntan ändras. Detta får till följd att om räntan höjs kommer krediten inte att vara slutamorterad vid den avtalade kredittidens slut.

Det andra alternativet är att använda ändrad annuitet (även kallad äkta annuitet). Detta innebär att kreditgivaren vid en ränteändring beräknar ett nytt annuitetsbelopp utifrån 1) den restskuld som finns vid tillfället, 2) den återstående kredittiden och 3) den nya räntesatsen.

FÖRTIDSLÖSEN

Har man lånat pengar till fast ränta måste man räkna med möjligheten att marknadsräntan kan falla eller stiga efter lånetillfället. Faller räntan innebär det att kreditgivaren i dagsläget ger ett motsvarande nytt lån till en lägre räntesats än vad som gäller för det gamla lånet. Att ta ett nytt lån skulle därmed bli "billigare" (ha lägre ränta) än det gamla lånet. Det finns då en möjlighet att förtidslösa lånet. Detta sker i praktiken genom att man antingen löser lånet med kontanter eller tecknar ett nytt lån till den nya lägre räntesatsen.

Är man intresserad av att lösa sitt lån i förtid bör man kontakta kreditgivaren och begära en uppgift om vad lånet skulle kosta att lösa i förtid och vad det skulle kosta att behålla det gamla lånet. Sedan bör man jämföra alternativen och välja det alternativ som man tror blir mest lönsamt. Den totala lånekostnaden för den räntebundna tiden blir på grund av ränteskillnadsersättningen i regel inte lägre om man löser lånet genom att teckna ett nytt lån. Däremot får man möjlighet att binda sina lån till en lägre ränta på längre tid.

Om detta blir lönsamt eller ej är helt beroende av den framtida ränteutvecklingen. Går räntan upp kan det bli lönsamt och olönsamt om räntan går ner. Man kan begära att få uppgift om hur beräkningen av ersättningen sker.

KRAV

En viktig regel i vårt samhälle är att man skall betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. I skuldebrevet anges villkoren för återbetalning av skulden, d.v.s. när och hur betalning skall ske. Betalningarna skall vara kreditgivaren tillhanda senast på förfallodagen, vilket innebär att en betalning skall anses vara fullgjord på inbetalningsdagen i egen bank eller vid betalning över post- eller bankgirot på bokföringsdagen hos girot.

I de fall betalningen görs via post eller giro, måste betalningen göras i god tid före förfallodagen eftersom det tar en viss tid att föra över pengarna. Detta gäller i synnerhet vid längre helger och månadsskiften då girosystemen kan vara hårt belastade av uppdrag. I de fall kredittagaren inte betalar sin skuld enligt de avtalade villkoren har kreditgivaren rätt att vidta åtgärder för att få betalt för sin fordran.

Om betalningen inte är kreditgivaren tillhanda senast på förfallodagen kan alltså kreditgivaren vidta åtgärder för att få betalt. Normalt skickar kreditgivaren en påminnelse där kredittagaren uppmanas att betala den förfallna skulden.

Om kredittagaren inte betalat skulden före utgången av uppsägningstiden kan kreditgivaren inleda ett formellt indrivningsförfarande. Kreditgivaren kan välja att antingen driva in fordran själv eller lämna indrivningen i uppdrag till ett inkassoföretag. Kreditgivaren eller inkassoföretaget skickar ett inkassokrav till kredittagaren med en uppmaning att betala eller att göra en invändning mot kravet (en förklaring varför kredittagaren inte anser sig skyldig att betala).

Om kredittagaren trots inkassokravet inte betalar skulden kan kreditgivaren eller inkassoföretaget vända sig till kronofogdemyndigheten för att få fastslaget betalningsskyldigheten samt fordrans storlek.

Fastställer kronofogden eller domstol skulden får kredittagaren betalningsanmärkning. Detta innebär att försummelsen att betala blir antecknad i de register som används vid kreditupplysning. Uppgifterna står kvar i registret i tre år och kvarstår även om skulden betalas. Uppgiften är tillgänglig för banker, andra kreditgivare, hyresvärdar, Telia och andra som kan ha ett legitimt behov av informationen i sin verksamhet.

Kreditgivaren har rätt att få ersättning av kredittagaren för kostnader i samband med indrivning och inkasso. Kreditgivaren har rätt att ta ut avgifter som t ex aviseringsavgift, expeditionsavgift och förseningsavgift om den är avtalad.Förutom kostnader för indrivning har kreditgivaren rätt till dröjsmålsränta om inte skulden betalas i tid. Om parterna i avtalet reglerat hur dröjsmålsränta skall beräknas, gäller detta. Om däremot inget avtal har träffats i förväg gäller reglerna i räntelagen .



Copyright Låna Pengar 2008. Kontakt: fila-webdesign@hotmail.com
Sidan använder cookies

MENY

Startsida
Information om lån
Länkar/Länkbyte


ANDRA TIPS

Insplanet hjälper dig att hitta billigare försäkringar

Konsumentverket hjälper dig att göra en budget


EKONOMINYHETER

Affärsvärlden
Dagens Industri
DN Ekonomi
Morningstar
Näringsliv 24
Privata Affärer


TOPPLISTOR



Toppensajter.se









Sidan är tillverkad av Fila Webmedia